Debatt om debatten – tar tolkande journalistik över?

I måndags möttes Fredrik Reinfeldt och Stefan Löfven för första gången i en debatt. Förväntningarna var stora, nu börjar äntligen supervalåret 2014 med politiska debatter i vad som ser ut att bli en mycket spännande valkampanj med oviss utgång. Nu ska de största huvudmotståndarna lägga fram sina visioner för framtiden tycktes förväntningarna säga. Aktuellt kallade det en viktig duell vilket förde tankarna till en hård kamp.

Men det blev lite lamslaget, trött, till och med tråkigt. Även jag som politisk nörd började kolla på klockan, roliga kommentarer på twitter eller facebook. Ja, vad som helst som kunde pigga upp debatten. Men jag insåg snabbt att ibland förväntar man sig för mycket, även av statsministerkandidater…

Desto intressantare blev dock debatten som följe (och då menar jag inte den som politiske kommentatorn Margit Silberstein levererade och inte heller de politiska analyserna av Karin Pettersson och Peter Wolodarski i Aktuellt). Den intressanta debatten blev enligt mig den som följde på Svenska Dagbladets Opinionsida om journalistikens roll. Ska journalistiska analyser och kommentarer ta över nyheterna, få mer tid än själva debatten och vad säger det om journalistiken?

Många tycks anse att; journalister ska förmedla information och inte kommentera eller analysera, låt politikerna tala själva och låt tittarna analysera själva. Emedan andra anser att journalistik handlar om både att informera men även att förklara, belysa och analysera nyheter från olika synvinklar.

Så hur ser dagens journalistik ut egentligen? Tolkande journalistik blir faktiskt allt vanligare i samband med politiska val vilket innebär att journalister tar större plats i nyheterna med kommentarer och analyser och mer ljus riktas mot det politiska spelet. Fokus på det politiska spelet och en debatt om debatten istället för fokus på de politiska sakfrågorna leder dock till minskat förtroende för politiker och minskat intresse för politik bland en stor del av väljarna vilket torde vara ett problem för journalistiken. Samtidigt så visar forskningen också att denna typ av journalistik faktiskt kan öka engagemanget ibland vissa grupper. Som vanligt har forskningen inget ensidigt svar….

Det vi dock vet är att vi som konsumenter av politisk journalistik har möjlighet att välja om och vad vi vill ta del av. Det är så klart en fantastisk möjlighet för alla som vill men också en förlust för ett demokratiskt samhälle om allt fler väljer att byta kanal under valdebatterna.

Almedalen 2013

Under årets Almedalsvecka kommer vårt forskningscentrum Demicom att presentera delar av vår forskning. Det blir en heldag med forskning och diskussioner angående politisk kommunikation, mediernas villkor, valkampanjen 2010 och även PR-branschens utveckling. Vi finns på plats onsdagen 3 juli på Björkanders Magasin i Visby med följande programpunkter:

Opinionsbildning under finanskrisen 2008-2010: Hur lyckades regeringen gå förtroendemässigt stärkta ur krisen?                                                      Doktorand Kajsa Falasca

Finanskrisen drabbade världen 2008 och blev snabbt en central och viktig politisk fråga. Det blev en dramatisk höst med efterföljande sviktande ekonomisk utveckling i Sverige vilket en massiv och negativ medierapportering vittnade om. Trots detta så lyckades regeringen inte bara behålla men även stärka sitt förtroende bland medborgarna. I strid med etablerade teorier om opinionsbildning gick regeringen genom finanskrisen med stärkt förtroende.

Detta seminarium kommer att presentera forskningsresultat som berör frågorna om hur medierna rapporterade om finanskrisen, hur regeringen och andra myndigheter lyckades kommunicera sina budskap i krisen samt hur detta påverkade opinionsläget.

Hur kommunicera med väljarna i valrörelsen 2014: Har partierna lärt sig läxan – eller gör de om samma misstag som förr?                                 Professor Lars Nord

Aktuell forskning kring den förra valrörelsen 2010 visar nu att det fanns betydande skillnader hos partierna vad gäller synen på kampanjen och effektiva kommunikationskanaler före och efter valrörelsen.  Frågan är om partierna dragit några lärdomar av dessa slutsatser och vad det i så fall betyder för deras kampanjarbete under supervalåret 2014. Under detta seminarium redovisas deras skiftande kampanjperspektiv, de mest överskattade och underskattade kampanjverktygen i den svenska valrörelsen och de mest effektiva metoderna för att kommunicera med väljarna.

Professionalism och yrkesetik inom kommunikationsbranschen.    Doktorand Christina Grandien

Kommunikationsyrket har genomgått en mängd förändringar de senaste åren som får konsekvenser både för de yrkesverksammas vardag och för hur det omgivande samhället uppfattar branschen. Till exempel har antalet yrkesverksamma ökat, man arbetar med nya typer av uppgifter och inom en mängd nya områden. Konkurrensen inom branschen och med närliggande branscher blir också allt hårdare och skapar en större marknadsorientering.

Detta seminarium kommer att presentera en undersökning om hur kommunikatörer inom olika delar av branschen ser på att arbeta inom kommunikationsområdet, hur de ser på relationen med sina kunder eller till den organisation de arbetar inom men också hur de ser på yrkesetiska frågor som exempelvis huruvida branschen behöver gemensamma etiska riktlinjer, om PR-byråer ska redovisa sina kunder öppet, eller var man hämtar kunskap om yrkesetik.

Varmt välkomna!

Unga ratar politiska dinosaurier

Det är många som har konstaterat att folkrörelsepartiernas tid är förbi. Vissa hävdar till och med att politiska partier som vi känner dem idag är utdöda inom 40-50 år, förpassade till en dinosauriekyrkogård. Tidigare trogna medlemmarna försvinner från partierna och unga rekryteras inte som förr. Denna utveckling har resulterat i bekymrade miner och rynkade pannor som frågat sig; Varför engagerar sig inte de unga i samhället och politiken? Vem ska säkra det demokratiska styret? Får vi en elitdemokrati med endast yrkespolitiker?

Efter att många under en lång tid förfasat sig över ungdomens förflackning och ointresse av politik möts vi idag av nya lite mer positiva forskningsrön presenterade i DN Debatt. Hepp, ungdomar är intresserade men de engageras alltså inte av de politiska partierna! Så det finns en stor grupp unga som har ett politiskt engagemang och intresse, som diskutera och de kan tänka sig att delta i det politiska livet om det är nödvändigt, om de tillfrågas.

Valundersökningar från 2010 visar också mycket tydligt att valdeltagandet ökade mest ibland medborgare under 30 år. Opinionsundersökningar visar att det finns ett stort intresse för samhällsfrågor bland unga. Enkätundersökningar visar att unga gärna och ofta tar del och söker upp politisk information genom internet.

Kan det helt enkelt vara så att när information om de olika politiska alternativen blir mer lättillgänglig, när det finns debatter och diskussioner som man kan följa utan att delta på stormöten, när man kan engagera sig utan att ta till en megafon på gatan så öppnar det nya vägar mot ett politiskt deltagande för fler?

Man kan alltså hoppas att olika arenor för politik och samhällsdebatt öppnas upp för ett nytt engagemang, att medierna fortsätter att leverera viktig information, granskning och debatt, att demokratin stärks och att de gamla dinosaurierna ger plats för en ny evolution.

Kvalitetsjournalistikens vara eller icke vara

Äntligen en diskussion om kvalitetsjournalistiken på DN debatt att försjunka i till söndagsfrukosten! Men istället för kloka och underbyggda argument som den inledande tabellen lockade med så var det den gamla vanliga ”det var bättre förr” visan.

Mats Svegfors är ute i ett angeläget ärende att lyfta debatten om journalistikens vara eller icke vara men tyvärr ger hans undersökning upphov till mer kritik än ros. Det finns flera anledningar till detta.

För det första, antalet tecken på en sida i en nyhetstidning säger absolut inget om själva innehållet. Är fler tecken bättre än färre? Antal tecken kan aldrig mäta kvaliten på innehållet helt enkelt.

För det andra, att text ersätts med bilder behöver inte heller innebära sämre kvalitet. Bildjournalistiken är en otroligt viktig del i nyhetsförmedling. Vem har inte hört den slitna klyschan ”en bild säger mer än tusen ord”.

För det tredje, frilansjournalister och deras arbete är troligtvis minst lika genomarbetat och håller säkerligen samma kvalitet som in-house journalisternas reportage.

För det fjärde, tekniken för att producera och presentera nyheter har förändrats och vårt sätt att konsumera nyheter har förändrats sedan 90-talet. Den mängd av plattformar som fylls och används av oss mediekonsumenter är en aning fler och varierande än bara dagstidningens tryckta texter.

Trots att söndagens DN debatt kändes lite som en vurm för gångna tider så lyfter den trots allt en viktig samhälls- och demokratifråga: vad är (kvalitets) journalistik, behövs den, finns den och tar vi del av den?

 I samband med detta kan jag ta tillfället i akt och tacka alla journalister, både fast anställda och frilans, som försett oss med viktig rapportering och grymma grävande reportage under 2000-talet. Tack för att ni finns!

Stora journalistpriset 2012

Idag delades stora journalistpriset ut. Årets avslöjande gick till journalisterna Bo Göran Bodin och Daniel Öhman från Sveriges Radio efter deras arbete under året med den svenska Saudiaffären. Motiveringen löd: ”för att de avslöjat hur makthavarna med ljusskygga metoder försökte dölja en vapenaffär som inte tålde att ses.”

Deras granskning av regeringens och olika myndigheters hantering av vapenaffären med Saudiarabien är ett bra exempel på granskande journalistik som vi kanske inte ännu sett slutet av. Det glädjer en medievetare som mig att svensk journalistik har resurser och möjlighet att granska makten på ett tålmodigt och noggrant sätt, följ hela granskningen här.

Grattis Bo Göran och Daniel!

 

Vinner strategier valet?

Med dryga tre veckor kvar till presidentvalet i USA så genomförs den andra presidentkandidatdebatten mellan Obama och Romney i natt. Debatten kommer att följas av en stor publik och kommenteras i medier över hela världen. Den efterföljande debatten om debatten kommer troligtvis att utgöras av otaliga analyser och tyckande om vem som vann debatten snarare än om innehållet i debatten. Den stora debatten om debatten kommer troligtvis även att kommentera kandidaternas strategier, allt från färgval på slipsen till debatteknik. Fokus på strategier och vinnare alltså, så ser valkampanjsrapporteringen ut mer och mer i många medier. Och presidentvalet i USA handlar mycket om vinnande kampanjstrategier för att lyckas kommunicera med människor och få dem att rösta.

Att presidentvalskampanjer i USA är oerhört strategiska råder heller ingen tvivel om. Stora resurser läggs på valkampanjer, dess strategier och tekniker, och medvetenheten om att kampanjstrategerna utgör en mycket viktig grupp är hög bland politiker och kandidater. Att det strategiska valkampanjandet ligger i framkant gör även att intresset från omvärlden är stort. De är många som vill lära av, inspireras av och utbildas av amerikanska valkampanjer bland politiker, journalister och kampanjstrateger, inte minst svenska. Men vad kan då överföras till vår kontext och de svenska valkampanjerna?

Svenska valkampanjer blir alltmer professionaliserade allteftersom politiska partier ser betydelsen av strategisk politisk kommunikation då väljarna blir mindre partilojala, partierna tappat medlemmar och den politiska debatten förflyttats till mediearenan.

Men vår undersökning av svenska riksdagsledamöters uppfattning om betydelsen av valkampanjsstrategier och kampanjtekniker för att vinna val visar att svenska politiker inte förlänar kampanjstrategier någon större vikt. I en svensk valkampanj är de politiska ledarna och de politiska sakfrågorna av större vikt anser de valda riksdagsledamöterna.

Detta resultat visar på att den största utmaningen för svenska partier och deras valkampanjstrateger kanske inte ligger i att utveckla och genomföra en strategisk valkampanj utan att utmaningen ligger i att övertyga sina egna politiker om vikten och betydelsen av strategisk politisk kommunikation för att kommunicera med människor och få deras röster.

Läs hela artikeln ”Do campaign strategies and tactics matter? Exploring party elite perceptions of what matters when explaining election outcomes” i Journal of Public Affairs här: http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1002/pa.1441/abstract

Pressfrihet och yttrandefrihet

Att de svenska journalisterna  Martin Schibbye och Johan Persson frigivits och nu återfinns på svensk mark kan ses som en seger för svensk diplomati och pressfrihet. Men faktum kvarstår att det finns både journalister och andra människor som fortfarande befinner sig i fångenskap på grund av deras vilja att granska makten och kämpa för demokratiska samt mänskliga rättigheter.

Därför känns det än mer beundransvärt att Schibbye och Persson väljer att fokusera på alla de som faktiskt finns kvar i fångenskap under ovärdiga förhållanden:  ”Våra tankar går framför allt till de journalister vi har lärt känna under vår tid i instängdhet.”

Det är även beundransvärt att de försöker fokusera på vad journalistik är och varför den är så viktig. Så just nu ser iallafall jag fram emot att följa deras fortsatta arbete. I en tid då journalistiken får mindre resurser och ibland kan kännas ytlig så är deras arbete otroligt viktigt.

Image

”Rosa pengar och rosa företag” på Stockholm Pride 2012

Under våren har jag jobbat med ett mycket spännande och roligt projekt där medier och kommunikation har varit en central beståndsdel men inom ett helt nytt område för mig – utvecklingen av rosa företag i Sverige.

Rapporten ”Rosa pengar och rosa företag” undersöker hur en proteströrelse från 70-talet, då homosexuella märkte sina dollarsedlar rosa för att synliggöra sig själva som konsumenter, påverkat hur företag idag kommunicerar och vänder sig till hbt-gruppen.

Rapporten presenterades under Stockholm Pride 2012 och diskuterades sedan av en panel bestående av Åsa Petersén, frilansjournalist, Jon Voss, chefredaktör för QX och Helena Westin, kommunikationsexpert. Företagarnas vd Elisabeth Thand Ringqvist var moderator.

Ladda ner och läs rapporten här: ”Rosa Pengar och rosa företag”

 

 

 

Almedalen 2012

Så var Almedalsveckan 2012 avslutad för min del. Det blev en mycket lärorik vecka med många intressanta och spännande seminarier. En av årets stora diskussioner har, som vanligt, varit frågan om politikerveckans karaktär och existensberättigande:

Är Almedalsveckan ett rosevinsindränkt mediejippo eller en demokratisk mötesplats?

Jag skulle nog vilja säga att den är både och samt att den fyller många olika funktioner. Visst bjuds det på rosevin, det bedrivs lobbyism och det görs utspel för att fånga mediernas uppmärksamhet. Men samtidigt pågår det mångt mycket mer samtal om politik och samhällsfrågor än det görs någon annan vecka i Sverige. Och i dessa samtal deltar medborgare, politiker och medier på ett sätt som torde gynna demokratin.

Jag själv fick bland annat möjligheten att diskutera jämlikhet i politik och medier tillsammans med journalisten Henrik Torehammar och Rättviseförmedlingens Lina Thomsgård i SVTs Lunchpanel.

Se det här: http://www.svt.se/nyheter/sverige/dreven-ar-konsbundna!

 

Politik och sport

Medieforskning visar att medierna och nyheternas beskrivningar av politik som ett strategiskt maktspel eller kapplöpning ökar på bekostnad av mer sakfokuserad journalistik. Istället för att beskriva politikers åsikter och förslag, eller avsaknaden av dessa, fokuserar medierna då på spelet och taktiken och lånar friskt från sportjournalisternas språkliga verktygslåda. I veckan skrevs en krönika som var en klockren speljournalistisk – perfekt att använda som undervisningsexempel. Jag måste säga att Johan Cronemans krönika förgyllde min dag, fenomenalt bra skrivet om det politiska spelet som pågår, men den skavde på något vis eftersom den på klassiskt vis utmålar politiker som sluga mediestrateger vilka journalisterna måste passa sig för.

Javisst, politik är ett spel och en maktkamp och den politiker på toppnivå som inte kan spela med ryker snabbt. Och det är retoriskt tacksamt att snacka i sporttermer samt underhållande att läsa!

Men speljournalistik lämnar oss mediekonsumenter med ett tomrum där vi saknar innehåll. Medierna är ju den moderna människans främsta informationskälla och de behövs för att fylla en viktig samhälls- och demokratiutvecklande roll. För forskningen visar även att speljournalistik kan leda till och öka människors misstro mot politik och politiker. Samtidigt ser vi en utveckling där ett ökat utbud av mediekanaler sammanfaller med att fler och fler väljer bort nyheter i sin mediekonsumtion.

Men väljer vi bort för att vi inte är intresserade av frågorna i sig eller helt enkelt för att vi tröttnar på hur samhällsfrågor och politik presenteras? Vill hen kolla på sport och fascineras av excellent taktikspel så kanske hen väljer sportkanalen hellre än den senaste debatten eller inslag med den senaste recensionen av den senaste debatten……        annars kan jag varmt rekommendera tankesmedjans fenomenala inslag där experternas recension av partiledardebatten recenseras!