Journalistiken och mediernas makt

Nu finns föreläsningarna från DEMICOMs forskningsdag ”Journalistiken och mediernas makt” på UR’s webb. Föreläste gjorde Lars Nord, Lottie Jangdal, Mats Hyvönen, Sara Ödmark, Jonas Harvard och Kajsa Falasca. Se det här!

http://urplay.http://urplay.se/Produkter/192108-UR-Samtiden-Journalistiken-och-mediernas-makt-Nya-medievanor-och-nygamla-effekterse/Produkter/192108-UR-Samtiden-Journalistiken-och-mediernas-makt-Nya-medievanor-och-nygamla-effekter

Annons

Nygamla kanaler

Det har varit stiltje i bloggandet! Men nuförtiden hörs jag varje måndag i en radio nära dig – P4 Västernorrlands nyhetsmorgon kl 8.10 som sociala medier korrespondent.

Där snackar vi om vilka nyheter som disskuteras och debatteras just nu. I veckans program pratade vi om flyktingkatastrofen som sker just nu i världen, vid EU’s gränser och hur vi hanterar detta i sociala medier. Lyssna!

10612880_10152333214196906_4368658828774490008_n

Vetenskapslunch

Kärnan i politisk kommunikation finns i samspelet mellan politiska aktörer, medier och medborgare. Det är i detta samspel som opinioner formas och påverkas vare sig det gäller i en valrörelse eller i den allmänna politiska debatten.

I och med den snabba utvecklingen av det digitala informationssamhället så utmanas maktförhållandena mellan politiker, medier och medborgare. Men är det verkligen så att Facebook, Twitter eller andra sociala medier spelar så stor roll i opinionsbildningen och ger ’vanliga människor’ mer makt i politiken? Eller är det så att det är de traditionella medierna som styr hur politiker agerar? Det är några av frågorna som mitt forskningsintresse styrs av.

I veckans vetenskapslunch kommer jag att ta upp några viktiga trender i svensk politisk kommunikation och prata om hur mediernas makt ser ut i det nya digitala medielandskapet, hur det påverkar hur politiska partier bedriver kampanjer och hur vi medborgare påverkas i kampen om opinionen.

Tid: 26 februari kl 12.00-12.30
Plats: Programsalen, Kulturmagasinet, Sundsvall

Almedalen 2014

Ser fram emot årets Almedalsvecka med intressanta seminarier och spännande valkampanjsupptakt!

Själv kommer jag att delta i bland annat ett seminarium arrangerat av TU/Tidningsutgivarna och Sim(o) / Stiftelsen Institutet för mediestudier på temat ‘Vad får vi inte veta i Almedalen?’ Där kommer mediernas strategier för nyhetsurval och bevakning av veckan att disskuteras i en panel med:

Thomas Mattsson, Chefredaktör, Expressen
Brit Stakston, Mediestrateg, JMW
Kajsa Falasca, Doktorand medie- och kommunikationsvetenskap, Mittuniversitetet
AnnaKarin Lith, Redaktionell chef, Mittmedia

Mer info hittar du här: www.tu.se/almedalen

 

EU-valet och nya vindar

Helgens EU-val har återigen visat hur snabbt det svänger i opinionen gällande vad som är de viktigaste frågorna och vem vi röstar för. Några partier tappade stort från förra valet då deras frågor hamnat långt ner på väljarnas prioriteringslista över avgörande frågor i valet emedan andra klättrat snabbt uppåt.

Miljöpartiet och Feministiskt initiativ firade i natt sina framgångar sedan deras hjärtefrågor fått väljare att rösta och prioritera miljöfrågor och feministiska utmaningar i samhället. Jublet hördes tydligt på deras valvakor. På andras var det mer eller mindre tomt (Piratpartiet) alternativt en tryckt stämning (Moderaterna). Men även Sverigedemokraterna firade resultatet då de tagit sig in i EU-parlamentet för första gången.

Vad säger då egentligen valresultatet om dagens politiska läge? Så klart är EU-valet en indikator inför kommande riksdagsval men väljarna har än en gång och kanske än mer tydligt i detta val visat att det svänger och det svänger fort!

Dryga 50% av väljarna valde att lägga sin röst inför den 25 maj vilket är mycket lägre valdeltagande än vad vi kan vänta oss i riksdagsvalet i september så det framtida nationella valet är ännu ganska osäkert. Det är helt enkelt inte riktigt tydligt vem som valde att rösta nu och vem som röstar i september och vilka de då röstar då på.

Nattens valresultat må visa på vart vindarna blåser men mycket kan hända i de kommande fyra månaderna. Men helt klart så har vi nu en spännande valkampanjs period framför oss! Och det ska bli intressant att se hur partierna nu hanterar sina valresultat och hur de kommer att kampanja framöver!

Professionaliseringen av svenska partier och valrörelsen

Idag skriver jag i Sydsvenskan om professionaliseringen av svenska politiska partier och deras kommunikation:
Image
I det senaste riksdagsvalet 2010 bestämde 53 procent av väljarna vilket parti de skulle rösta på och 17 procent bytte parti under de tre sista intensiva veckorna av valkampanjen.
I takt med att väljarna allt senare bestämmer vem de ska rösta på ökar valrörelsens betydelse för de politiska partierna.
Noga planerade kampanjer och nya strategier för att nå väljare möts ofta av misstänksamhet och debatteras flitigt i medierna som problematiskt för demokratin. Farhågor om smutsiga kampanjer och slipade reklambudskap istället för fokus på sakpolitik förs fram. Risken att väljarna tappar förtroende för politiker, intresse för politik och väljer att inte rösta målas upp.
Men valrörelsen 2010 visar på en annan utveckling. Människors intresse för politik ökade, förtroendet för politiker förstärktes och valdeltagandet gick upp. Den ovissa och spännande valrörelsen med ökande kampanjinsatser från partierna och en intensiv bevakning i medierna följdes med stort intresse av de flesta väljare.
De moderna valkampanjerna utspelar sig på många olika ställen, i sociala medier, på andra platser på nätet, i journaliststyrda medier, i samband med dörrknackning och på gator och torg. Det gör att de politiska partierna måste vara mer professionella i sin kontakt med väljarna. Mer resurser satsas på en effektiv organisation, ett ökat användande av olika metoder för opinionsanalys, en väl utarbetad mediestrategi och olika sätt att få kontakt väljarna.
Att partiernas kampanjer inte avgör ett val är en självklarhet. Människors politiska åsikter formas och påverkas av mycket mer, men en framgångsrik kampanj kan mobilisera och aktivera möjliga väljare. Och ur ett demokratiskt perspektiv är det positivt om valrörelser aktiverar människors politiska intresse och engagemang.
Professionaliseringen av politiska partier har i Sverige inte lett till att valkampanjer styrs av konsulter och kommunikationsexperter. Fortfarande har partiledningarna kontrollen och de fokuserar hellre på politik än på spektakulära kampanjstrategier. Men professionaliseringen har lett till att partierna insett att det finns nya möjligheter. De använder sig av fler kommunikationskanaler och det gör att det aldrig har varit så lätt att ta del av politisk information som nu.
Människor kan ta del av en valrörelse på sina egna villkor. Politisk information finns på nätet några klick bort. Men det innebär också att det aldrig har varit så lätt att undvika politik. Det finns alltid andra kanaler att välja om något politiskt dyker upp.
Ändå visade valrörelsen 2010 på ett fortsatt starkt intresse för de klassiska partiledardebatter som avslutar valrörelsen liksom att de flesta väljare under valrörelsen får sin politiska information via klassiska medier som tidningar och TV-nyheter. Även om det har gått fyra år sedan det senaste valet finns det all anledning att tro att det är på samma sätt idag. Studier visar att sociala medier inte har tagit över nyhetsförmedlingen.
De traditionella medierna utgör fortfarande den viktigaste kanalen i partiernas kommunikation med väljarna och det har stor betydelse för ett parti om det kan påverka vilka frågor som dominerar medierapporteringen och hur dessa frågor beskrivs.
En modern valrörelse handlar till mångt och mycket om att påverka mediernas beskrivning av verkligheten på ett sätt som är fördelaktigt för det egna partiet.
Mediernas bevakning av valrörelserna har intensifierats och förändrats genom en ökad rapportering om det politiska spelet istället för de politiska sakfrågor. Och de politiska partierna har lärt sig mer om hur de kan få uppmärksamhet i medierna.
Genomtänkta mediestrategier är ett av de viktigaste uttrycken för en pågående professionalisering av partiernas valkampanjer.
När omvärlden förändras och skapar nya förutsättningar måste de politiska partierna också förändras för att behålla kontakten med och förtroendet hos väljarna.

Kvalitetsjournalistikens vara eller icke vara

Äntligen en diskussion om kvalitetsjournalistiken på DN debatt att försjunka i till söndagsfrukosten! Men istället för kloka och underbyggda argument som den inledande tabellen lockade med så var det den gamla vanliga ”det var bättre förr” visan.

Mats Svegfors är ute i ett angeläget ärende att lyfta debatten om journalistikens vara eller icke vara men tyvärr ger hans undersökning upphov till mer kritik än ros. Det finns flera anledningar till detta.

För det första, antalet tecken på en sida i en nyhetstidning säger absolut inget om själva innehållet. Är fler tecken bättre än färre? Antal tecken kan aldrig mäta kvaliten på innehållet helt enkelt.

För det andra, att text ersätts med bilder behöver inte heller innebära sämre kvalitet. Bildjournalistiken är en otroligt viktig del i nyhetsförmedling. Vem har inte hört den slitna klyschan ”en bild säger mer än tusen ord”.

För det tredje, frilansjournalister och deras arbete är troligtvis minst lika genomarbetat och håller säkerligen samma kvalitet som in-house journalisternas reportage.

För det fjärde, tekniken för att producera och presentera nyheter har förändrats och vårt sätt att konsumera nyheter har förändrats sedan 90-talet. Den mängd av plattformar som fylls och används av oss mediekonsumenter är en aning fler och varierande än bara dagstidningens tryckta texter.

Trots att söndagens DN debatt kändes lite som en vurm för gångna tider så lyfter den trots allt en viktig samhälls- och demokratifråga: vad är (kvalitets) journalistik, behövs den, finns den och tar vi del av den?

 I samband med detta kan jag ta tillfället i akt och tacka alla journalister, både fast anställda och frilans, som försett oss med viktig rapportering och grymma grävande reportage under 2000-talet. Tack för att ni finns!

Vinner strategier valet?

Med dryga tre veckor kvar till presidentvalet i USA så genomförs den andra presidentkandidatdebatten mellan Obama och Romney i natt. Debatten kommer att följas av en stor publik och kommenteras i medier över hela världen. Den efterföljande debatten om debatten kommer troligtvis att utgöras av otaliga analyser och tyckande om vem som vann debatten snarare än om innehållet i debatten. Den stora debatten om debatten kommer troligtvis även att kommentera kandidaternas strategier, allt från färgval på slipsen till debatteknik. Fokus på strategier och vinnare alltså, så ser valkampanjsrapporteringen ut mer och mer i många medier. Och presidentvalet i USA handlar mycket om vinnande kampanjstrategier för att lyckas kommunicera med människor och få dem att rösta.

Att presidentvalskampanjer i USA är oerhört strategiska råder heller ingen tvivel om. Stora resurser läggs på valkampanjer, dess strategier och tekniker, och medvetenheten om att kampanjstrategerna utgör en mycket viktig grupp är hög bland politiker och kandidater. Att det strategiska valkampanjandet ligger i framkant gör även att intresset från omvärlden är stort. De är många som vill lära av, inspireras av och utbildas av amerikanska valkampanjer bland politiker, journalister och kampanjstrateger, inte minst svenska. Men vad kan då överföras till vår kontext och de svenska valkampanjerna?

Svenska valkampanjer blir alltmer professionaliserade allteftersom politiska partier ser betydelsen av strategisk politisk kommunikation då väljarna blir mindre partilojala, partierna tappat medlemmar och den politiska debatten förflyttats till mediearenan.

Men vår undersökning av svenska riksdagsledamöters uppfattning om betydelsen av valkampanjsstrategier och kampanjtekniker för att vinna val visar att svenska politiker inte förlänar kampanjstrategier någon större vikt. I en svensk valkampanj är de politiska ledarna och de politiska sakfrågorna av större vikt anser de valda riksdagsledamöterna.

Detta resultat visar på att den största utmaningen för svenska partier och deras valkampanjstrateger kanske inte ligger i att utveckla och genomföra en strategisk valkampanj utan att utmaningen ligger i att övertyga sina egna politiker om vikten och betydelsen av strategisk politisk kommunikation för att kommunicera med människor och få deras röster.

Läs hela artikeln ”Do campaign strategies and tactics matter? Exploring party elite perceptions of what matters when explaining election outcomes” i Journal of Public Affairs här: http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1002/pa.1441/abstract

Pressfrihet och yttrandefrihet

Att de svenska journalisterna  Martin Schibbye och Johan Persson frigivits och nu återfinns på svensk mark kan ses som en seger för svensk diplomati och pressfrihet. Men faktum kvarstår att det finns både journalister och andra människor som fortfarande befinner sig i fångenskap på grund av deras vilja att granska makten och kämpa för demokratiska samt mänskliga rättigheter.

Därför känns det än mer beundransvärt att Schibbye och Persson väljer att fokusera på alla de som faktiskt finns kvar i fångenskap under ovärdiga förhållanden:  ”Våra tankar går framför allt till de journalister vi har lärt känna under vår tid i instängdhet.”

Det är även beundransvärt att de försöker fokusera på vad journalistik är och varför den är så viktig. Så just nu ser iallafall jag fram emot att följa deras fortsatta arbete. I en tid då journalistiken får mindre resurser och ibland kan kännas ytlig så är deras arbete otroligt viktigt.

Image