Nygamla kanaler

Det har varit stiltje i bloggandet! Men nuförtiden hörs jag varje måndag i en radio nära dig – P4 Västernorrlands nyhetsmorgon kl 8.10 som sociala medier korrespondent.

Där snackar vi om vilka nyheter som disskuteras och debatteras just nu. I veckans program pratade vi om flyktingkatastrofen som sker just nu i världen, vid EU’s gränser och hur vi hanterar detta i sociala medier. Lyssna!

Annons

‘Vinner kommunikationsexperter valet?’ i Almedalen 2014

Forskning från de svenska valen under 2000-talet visar att politiska partier förändrar och utvecklar sina kampanjstrategier och metoder för att kommunicera med väljarna. Partierna tar också allt oftare hjälp från kommunikationsexperter i kampanjarbetet.

Vad händer med de politiska valkampanjerna när olika kommunikationsexperter kliver in i politiken med sin kompetens? Det har varit utgångspunkten för de frågor som vi kommer att diskutera tillsammans med en spännande panel på vårt seminarie i Almedalen.

Jag och min kollega Christina Grandien kommer att presentera aktuell forskning som sedan diskuteras i panelen som består av personer som klivit in i den politiska valrörelsen som kommunikationsexperter.

Medverkar gör David Orlic, kommunikatör och byråledare som arbetar hos Socialdemokraterna i valrörelsen, Emma Rung, kampanjledare hos Miljöpartiet, Ola Spännar, kommunikationschef i Centerpertiet . Modererar gör forskaren Marie Grusell från Göteborgs Universitet.

Dessutom kommer seminariet att direktsändas i SVT2 så om du inte är på plats så kan du ta del av det direkt eller på SVT Forum webben.

När: Tisdag 1 Juli, 15.30-16.30

Var: Campus Gotlands lokaler, Cramérgatan 3, Visby

Professionaliseringen av svenska partier och valrörelsen

Idag skriver jag i Sydsvenskan om professionaliseringen av svenska politiska partier och deras kommunikation:

I det senaste riksdagsvalet 2010 bestämde 53 procent av väljarna vilket parti de skulle rösta på och 17 procent bytte parti under de tre sista intensiva veckorna av valkampanjen.

I takt med att väljarna allt senare bestämmer vem de ska rösta på ökar valrörelsens betydelse för de politiska partierna.

Noga planerade kampanjer och nya strategier för att nå väljare möts ofta av misstänksamhet och debatteras flitigt i medierna som problematiskt för demokratin. Farhågor om smutsiga kampanjer och slipade reklambudskap istället för fokus på sakpolitik förs fram. Risken att väljarna tappar förtroende för politiker, intresse för politik och väljer att inte rösta målas upp.

Men valrörelsen 2010 visar på en annan utveckling. Människors intresse för politik ökade, förtroendet för politiker förstärktes och valdeltagandet gick upp. Den ovissa och spännande valrörelsen med ökande kampanjinsatser från partierna och en intensiv bevakning i medierna följdes med stort intresse av de flesta väljare.

De moderna valkampanjerna utspelar sig på många olika ställen, i sociala medier, på andra platser på nätet, i journaliststyrda medier, i samband med dörrknackning och på gator och torg. Det gör att de politiska partierna måste vara mer professionella i sin kontakt med väljarna. Mer resurser satsas på en effektiv organisation, ett ökat användande av olika metoder för opinionsanalys, en väl utarbetad mediestrategi och olika sätt att få kontakt väljarna.

Att partiernas kampanjer inte avgör ett val är en självklarhet. Människors politiska åsikter formas och påverkas av mycket mer, men en framgångsrik kampanj kan mobilisera och aktivera möjliga väljare. Och ur ett demokratiskt perspektiv är det positivt om valrörelser aktiverar människors politiska intresse och engagemang.

Professionaliseringen av politiska partier har i Sverige inte lett till att valkampanjer styrs av konsulter och kommunikationsexperter. Fortfarande har partiledningarna kontrollen och de fokuserar hellre på politik än på spektakulära kampanjstrategier. Men professionaliseringen har lett till att partierna insett att det finns nya möjligheter. De använder sig av fler kommunikationskanaler och det gör att det aldrig har varit så lätt att ta del av politisk information som nu.

Människor kan ta del av en valrörelse på sina egna villkor. Politisk information finns på nätet några klick bort. Men det innebär också att det aldrig har varit så lätt att undvika politik. Det finns alltid andra kanaler att välja om något politiskt dyker upp.

Ändå visade valrörelsen 2010 på ett fortsatt starkt intresse för de klassiska partiledardebatter som avslutar valrörelsen liksom att de flesta väljare under valrörelsen får sin politiska information via klassiska medier som tidningar och TV-nyheter. Även om det har gått fyra år sedan det senaste valet finns det all anledning att tro att det är på samma sätt idag. Studier visar att sociala medier inte har tagit över nyhetsförmedlingen.

De traditionella medierna utgör fortfarande den viktigaste kanalen i partiernas kommunikation med väljarna och det har stor betydelse för ett parti om det kan påverka vilka frågor som dominerar medierapporteringen och hur dessa frågor beskrivs.

En modern valrörelse handlar till mångt och mycket om att påverka mediernas beskrivning av verkligheten på ett sätt som är fördelaktigt för det egna partiet.

Mediernas bevakning av valrörelserna har intensifierats och förändrats genom en ökad rapportering om det politiska spelet istället för de politiska sakfrågor. Och de politiska partierna har lärt sig mer om hur de kan få uppmärksamhet i medierna.

Genomtänkta mediestrategier är ett av de viktigaste uttrycken för en pågående professionalisering av partiernas valkampanjer.

När omvärlden förändras och skapar nya förutsättningar måste de politiska partierna också förändras för att behålla kontakten med och förtroendet hos väljarna.

Debatt om debatten – tar tolkande journalistik över?

I måndags möttes Fredrik Reinfeldt och Stefan Löfven för första gången i en debatt. Förväntningarna var stora, nu börjar äntligen supervalåret 2014 med politiska debatter i vad som ser ut att bli en mycket spännande valkampanj med oviss utgång. Nu ska de största huvudmotståndarna lägga fram sina visioner för framtiden tycktes förväntningarna säga. Aktuellt kallade det en viktig duell vilket förde tankarna till en hård kamp.

Men det blev lite lamslaget, trött, till och med tråkigt. Även jag som politisk nörd började kolla på klockan, roliga kommentarer på twitter eller facebook. Ja, vad som helst som kunde pigga upp debatten. Men jag insåg snabbt att ibland förväntar man sig för mycket, även av statsministerkandidater…

Desto intressantare blev dock debatten som följe (och då menar jag inte den som politiske kommentatorn Margit Silberstein levererade och inte heller de politiska analyserna av Karin Pettersson och Peter Wolodarski i Aktuellt). Den intressanta debatten blev enligt mig den som följde på Svenska Dagbladets Opinionsida om journalistikens roll. Ska journalistiska analyser och kommentarer ta över nyheterna, få mer tid än själva debatten och vad säger det om journalistiken?

Många tycks anse att; journalister ska förmedla information och inte kommentera eller analysera, låt politikerna tala själva och låt tittarna analysera själva. Emedan andra anser att journalistik handlar om både att informera men även att förklara, belysa och analysera nyheter från olika synvinklar.

Så hur ser dagens journalistik ut egentligen? Tolkande journalistik blir faktiskt allt vanligare i samband med politiska val vilket innebär att journalister tar större plats i nyheterna med kommentarer och analyser och mer ljus riktas mot det politiska spelet. Fokus på det politiska spelet och en debatt om debatten istället för fokus på de politiska sakfrågorna leder dock till minskat förtroende för politiker och minskat intresse för politik bland en stor del av väljarna vilket torde vara ett problem för journalistiken. Samtidigt så visar forskningen också att denna typ av journalistik faktiskt kan öka engagemanget ibland vissa grupper. Som vanligt har forskningen inget ensidigt svar….

Det vi dock vet är att vi som konsumenter av politisk journalistik har möjlighet att välja om och vad vi vill ta del av. Det är så klart en fantastisk möjlighet för alla som vill men också en förlust för ett demokratiskt samhälle om allt fler väljer att byta kanal under valdebatterna.

Almedalen 2013

Under årets Almedalsvecka kommer vårt forskningscentrum Demicom att presentera delar av vår forskning. Det blir en heldag med forskning och diskussioner angående politisk kommunikation, mediernas villkor, valkampanjen 2010 och även PR-branschens utveckling. Vi finns på plats onsdagen 3 juli på Björkanders Magasin i Visby med följande programpunkter:

Opinionsbildning under finanskrisen 2008-2010: Hur lyckades regeringen gå förtroendemässigt stärkta ur krisen?                                                      Doktorand Kajsa Falasca

Finanskrisen drabbade världen 2008 och blev snabbt en central och viktig politisk fråga. Det blev en dramatisk höst med efterföljande sviktande ekonomisk utveckling i Sverige vilket en massiv och negativ medierapportering vittnade om. Trots detta så lyckades regeringen inte bara behålla men även stärka sitt förtroende bland medborgarna. I strid med etablerade teorier om opinionsbildning gick regeringen genom finanskrisen med stärkt förtroende.

Detta seminarium kommer att presentera forskningsresultat som berör frågorna om hur medierna rapporterade om finanskrisen, hur regeringen och andra myndigheter lyckades kommunicera sina budskap i krisen samt hur detta påverkade opinionsläget.

Hur kommunicera med väljarna i valrörelsen 2014: Har partierna lärt sig läxan – eller gör de om samma misstag som förr?                                 Professor Lars Nord

Aktuell forskning kring den förra valrörelsen 2010 visar nu att det fanns betydande skillnader hos partierna vad gäller synen på kampanjen och effektiva kommunikationskanaler före och efter valrörelsen.  Frågan är om partierna dragit några lärdomar av dessa slutsatser och vad det i så fall betyder för deras kampanjarbete under supervalåret 2014. Under detta seminarium redovisas deras skiftande kampanjperspektiv, de mest överskattade och underskattade kampanjverktygen i den svenska valrörelsen och de mest effektiva metoderna för att kommunicera med väljarna.

Professionalism och yrkesetik inom kommunikationsbranschen.    Doktorand Christina Grandien

Kommunikationsyrket har genomgått en mängd förändringar de senaste åren som får konsekvenser både för de yrkesverksammas vardag och för hur det omgivande samhället uppfattar branschen. Till exempel har antalet yrkesverksamma ökat, man arbetar med nya typer av uppgifter och inom en mängd nya områden. Konkurrensen inom branschen och med närliggande branscher blir också allt hårdare och skapar en större marknadsorientering.

Detta seminarium kommer att presentera en undersökning om hur kommunikatörer inom olika delar av branschen ser på att arbeta inom kommunikationsområdet, hur de ser på relationen med sina kunder eller till den organisation de arbetar inom men också hur de ser på yrkesetiska frågor som exempelvis huruvida branschen behöver gemensamma etiska riktlinjer, om PR-byråer ska redovisa sina kunder öppet, eller var man hämtar kunskap om yrkesetik.

Varmt välkomna!